En sak som jag stör mig otroligt mycket på är föräldrar som beklagar sig över hur jobbiga deras barn är. Då menar jag inte att prata om t ex hur jobbigt det är att inte få sova när ens bebis har kolik och skriker nonstop utan när man snackar skit om sina barn. Alltså pratar om barnens personlighet, egenskaper eller beteende på ett negativt, nedvärderande eller hånande sätt. Typ "Pelle är såååå hiiiimla mammig och han vill heeeela tiden vara nära och det är sååååå jobbigt för mig" plus några suckar och lite himlande med ögonen.
Jag tycker mig se att det här skitsnackandet är väldigt vanligt förekommande hos många föräldrar och ofta sker det inför barnen. Jag blir så ledsen och arg när jag ser det. Det är så oerhört respektlöst mot barnen och det visar så tydligt vilken syn många har på barn; att de är andra klassens medborgare. Det är inte svårt att dra paralleller mellan hur vuxna ser på barn jämfört med hur män ser på kvinnor. Precis som många män har en dålig kvinnosyn har många vuxna en dålig "barnasyn".
Jag tycker det är självklart att man som förälder kan behöva ventilera föräldraskapet för det ÄR stundtals svårt och utmanande att vara mamma eller pappa. Men man kan försöka tänka på hur man uttrycker sig och i vilket sällskap man gör det. Barn förtjänar respekt och att bli behandlade som fullvärdiga människor.
Fast den där kommentaren är ju ett uttryck för att man kan tycka föräldraskapet är jobbigt, att man känner sig stundtals otroligt låst osv. Lovar dig att de där föräldrarna älskar sina ungar också och absolut inte ser dem som några "andra klassens medborgare"....verkligen konstigt uttryckt tyckte jag.
SvaraRadera