torsdag 31 december 2020

Året som gått 2020.

Dags för sammanfattning av detta år:

Gjorde du något 2020 som du aldrig gjort förut?

Opererade mig, var sjukskriven, jobbade hemifrån. 

Genomdrev du någon stor förändring?

Hmm. Kanske att jag bestämde mig för att bli en ja-sägare. Jag läste på Sandra Beijers blogg för något år sedan om att hon alltid försökte säga ja till saker och att livet blev mycket roligare då. Jag kände att ja, jag vill också vara en sådan person som säger ja. Som inte inte orkar, som inte inte pallar, som är för bekväm för att säga ja och hellre ligger på soffan än hittar på saker. Sedan kom corona och det blev väldigt lätt att säga ja till de få grejer som erbjöds. Men detta är något jag verkligen hoppas att jag kommer fortsätta utveckla även under normala omständigheter. Jag vill aldrig mer vara en nej-sägare. 

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

 Ja, jättemånga. Det har varit ett helt galet baby boom-år: en kompis fick sitt andra barn i januari, sedan fick fyra andra kompisar sitt första barn under årets gång. Min bror fick en liten gosse i augusti och min barndomsvän fick äntligen, efter många års väntan, adoptera en liten kille precis innan jul.

Vilket datum från år 2020 kommer du alltid att minnas? 

Inget, tror jag? Kan inte komma på någon dag som varit sådär extra minnesvärd.

Dog någon som stod dig nära?

Min mammas kusin och min mormor dog i år. 

Vilka länder besökte du?

Haha, "länder"! Kul. Är glad över de få gånger jag överhuvudtaget lämnade Malmö, eller för all del den stadsdel i Malmö som jag bor i.

Bästa köpet?

De varma kläder jag investerat i/fått under hösten och vintern. Ullsockar, ulltröja, heattech-tröjor från Uniqlo och ullmössa (ulleggings, ullvantar och ullhalsduk har jag sedan tidigare). Så otroligt bra plagg att ha nu när jag tillbringar mer tid utomhus än vanligt. Tänk ändå att det skulle krävas en pandemi för att jag skulle fatta grejen med kläder efter väder.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Alla dessa barn som kommit till i bekantskapskretsen, och givetvis mitt eget kommande bidrag till den växande barnaskaran bland vänner och familj. 

Saknade du något under år 2020 som du vill ha år 2021?

En pandemifri värld såklart. Kunna träna på riktigt igen utan avbrott för operationer och graviditet. BEBIS. 

Vad önskar du att du gjort mer?

Tagit itu med vissa ångestrelaterade grejer i mitt liv. Jag har börjat litegrann men det hade varit bra om jag varit mer aktiv på den fronten.

Vad önskar du att du gjort mindre?

Haft ångest över grejer som det var helt onödigt att ha ångest över - som det ju i princip alltid är. 

Favoritserier från året som gått?

Började äntligen kolla på Bäst i test, mycket trevligt och roligt program. Skulle själv vilja vara med i det (och På Spåret, mitt drömprogram att få delta i). 

Bästa boken du läst i år? 

Jag ser allt du gör av Annika Norlin. Stark debutnovellsamling som språkligt påminde en del om Sylvia Plath. Förtjänade att vinna Augustpriset i stället för överhajpade Samlade verk

Vad var din största framgång på jobbet 2020?

Vette 17 om jag hade några direkta framgångar på jobbet i år. Är i vart fall väldigt nöjd med att jag kunnat jobba så bra hemifrån, trodde faktiskt inte att jag skulle ha så bra arbetsmoral som jag haft under hösten. 

Största framgång på det privata planet? 

Att jag tränat regelbundet hela året, med undantag bara för sjukdom, operationer och gravidillamående. Att jag nått vissa insikter om mig själv och börjat ta tag i det (= hantera min ständiga följeslagare ångesten). 

Största misstaget? 

Hmmm. Tror inte att jag gjort något större misstag. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Med tanke på att jag är en relativt extrovert person med rätt stort socialt behov tycker jag ändå att det här året har varit helt okej. Det har fungerat bra att vara hemma så mycket och ha ett begränsat umgänge utanför familjen. 

Vad spenderade du mest pengar på? 

Förmodligen den pågående renoveringen av källaren. 

Något du önskade dig och fick?

En tredje graviditet. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2020? 

Ja du... 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? 

Ja, det skulle väl vara om den där coronan aldrig hade kommit... 

Vad fick dig att må bra?

Styrketräning. Att säga ja. 

Vem saknade du?

Familj och vänner som jag inte kunnat träffa. 

De bästa nya människorna du träffade?

Vette 17 om jag träffade några nya människor. 

Mest stolt över?

De få gånger jag fick barnen att matcha sina kläder och årets julkort😊

Högsta önskan just nu?

Att få en okomplicerad, lagom snabb förlossning som slutar med att jag får upp ett friskt barn på bröstet. 

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?

Säga ännu mer ja. 

lördag 26 december 2020

Träningen 2020 och mål för 2021.

 Det är säkert jättemånga av alla mina fem läsare som undrar hur det egentligen gick med mina träningsmål för 2020. Nu behöver ni inte fundera längre, för här kommer svaren:

- snitta på (minst) tre pass i veckan. Gärna fyra så jag kan köra tre styrketräningspass och ett konditionspass.

Jag har nog faktiskt snittat på tre pass i veckan. Eller 3,5 till och med, iallafall om man räknar bort perioden när jag var gravidillamående och nyopererad. Jag är väldigt, väldigt nöjd över att ha tränat nästan hela graviditeten, trots att motivationen verkligen inte varit på topp.

- utgå från detta program som jag påbörjade i november.

Detta program är alltså Styrkelabbets helkroppspass två gånger i veckan. Jag minns inte hur länge jag följde det, men någon gång under våren och fram tills gravidillamåendet kom följde jag Styrkelabbets under- och överkroppsprogram istället.

- klara att göra armhävningar på fötterna.

Jajamän!

- kunna göra plankan i två minuter.

Haha nej. Insåg snabbt att plankan är världens tråkigaste styrkeövning och övergav detta mål utan någon direkt ånger.

- vinna över min träningskompis Henrik i någon utmaning.

Nej, eftersom jag aldrig kom på någon bra utmaning... 

- kunna pressa en 20-kiloskettelbell med en arm över huvudet.

Jajamän! 21 kilo kettlebell har jag lyckats pressa upp.

- hålla mig skadefri

Jadå. Ett mål jag för övrigt tar med mig in i 2021. Mina övriga träningsmål för nästa år är följande:

- hålla igång träningen graviditeten ut. Promenera och träna bäckenbotten när bebisen kommit. 

- komma igång med styrketräning efter förlossningen så fort jag fått klartecken från barnmorskan. Bygga upp styrka och muskler igen och hitta tillbaka till någon slags form. 

- göra alla luckorna i Styrkelabbets julkalender, precis som jag gjorde i år.

Mer specifika mål än så här känns inte lönt att ha i dagsläget. Jag får se hur graviditeten, förlossningen och bebistiden blir, och anpassa träningen efter det. Det känns inte rimligt att lägga ribban särskilt högt. Förhoppningen är att få till en regelbunden träning och att hitta träningsglädjen igen. Plus lite styrka förstås. 

onsdag 23 december 2020

Gnöl och böl.

Dagen innan dopparedagen! Här kommer dock inget "peppigt" (= hatord) julinlägg, vill man ha det får man läsa någon annan blögg. Nej, här blir det gnöl och böl istället (vilket för övrigt är vad jag kallar mina barn; Herr Gnöl och Fröken Böl). Just nu försöker jag komma fram till vilket som är mest störande:

- folk som bryter mot coronarestriktionerna och bekymmerslöst visar upp det på sociala medier, 
- folk som stör sig på folk som bryter mot restriktionerna och skriver om detta på sociala medier, samtidigt som de påpekar hur duktiga de själva minsann är på att följa restriktionerna och har gjort sedan mars, eller 
- folk som gnäller över corona och hur tråååååååkigt allting är och vilken annorlunda jul det blir i år. Det är SÅ TRIST att läsa om. Det är kanske inte superkul just nu, men det är samma för alla. Det kommer bli bättre. Corona kommer också gå över. Get over it. Obs, jag har full förståelse för de som tycker det är jättejobbigt med corona pga bor ensamma. Men resten - sluta gnäll. Eller sluta i vart fall gnälla på sociala medier.

...eller så är kanske det tristaste av allt att läsa sådana här inlägg som gnäller på andra som gnäller?🤔 

söndag 20 december 2020

Veckosummering vecka 51.

Så går ännu en händelselös pandemivecka från våra liv och kommer aldrig åter. Det mest spännande som hänt den här veckan är väl att jag tagit mig utanför Malmös kommungränser, ända till Lund, typ två mil bort. Exotiskt med en helt annan stad än gamla vanliga Malmö (och med Malmö menar jag Videdal, den enda stadsdel jag rör mig i nuförtiden)! Var NATURLIGTVIS bara utomhus och rastade av barn i ett lerigt St Hans backar.

Mitt gäng, snart +1.

I morgon går jag in i graviditetsvecka 36. Kan då kalla mig höggravid och bör iaktta särskild försiktighet med tanke på corona. Nu är jag ju i och för sig redan försiktig, men jag får väl dra åt svångremmarna ännu lite mer. Jag ska fortsätta att umgås enbart utomhus med icke familjemedlemmar (de få jag nu träffar) och inte åka kollektivt. Dessutom kommer Anders jobba hemifrån tills bebisen kommit ut och H kommer vara hemma från förskolan tills dess också. Jag tänker i allra möjligaste mån undvika affärer. Nu går jag endast till mataffären och försöker då göra det på tider när det är lite folk, men jag ska nog försöka undvika det helt framöver. Snart går jag på ledighet, annars hade jag såklart fortsatt att jobba hemifrån. Julen firar vi bara vi fyra, eventuellt att vi träffar några vänner utomhus på julafton. Det blir ingen resa till Uddevalla i år. Tråkigt, men inte så mycket att göra åt när läget är som det är. Så får vi verkligen hoppas att jag och övriga familjen klarar oss undan corona. 

onsdag 9 december 2020

Vad jag längtar efter.

Blev inspirerad av Underbara Claras inlägg så här är sådant jag längtar efter att göra när coronatramset är slut:

inte behöva vabba/vobba pigga barn som egentligen inte är sjuka. H har varit hemma totalt 13 veckor sedan corona bröt ut (och än är inte året slut så vi hinner säkert med en vecka till). Jag. Är. Så. Trött. På. Det. Låt en mamma få lämna sin snoriga unge på förskolan igen!

hälsa på släkt och vänner och få besök av släkt och vänner. Jag har inte träffat min brorsson än som föddes i augusti och jag har flera kompisar i Stockholm som fått barn som jag inte kunnat hälsa på. Överhuvudtaget att kunna umgås som vanligt inomhus längtar jag efter. Kunna ha stora kalas och gå på fest och inte behöva hålla avstånd.

åka kollektivt, arbeta från kontoret (herregud, lyxen i att få träffa folk VARJE DAG?) och gå i affärer. 

ha en anledning att ta på sig snygga kläder och fixa till sig. Kommer inte ihåg när jag senast hade smink på mig eller använde smycken. Det är visserligen bekvämt att kunna gå i gravidtajts hela dagarna men det blir lite trist i längden. 

inte vara rädd för att bli sjuk och behöva göra en riskbedömning inför vardagsgrejer som att gå och handla.

Den senaste festliga tillställningen jag var på: mitt bröllop. Så exotiskt att vi var så många! Inomhus! Utan att hålla avstånd!

tisdag 8 december 2020

Tankar.

En sak jag funderat på är det här som alla hållbarhets-inluencers förespråkar; att man bör handla så mycket som möjligt begagnat. Något jag håller med om, det mesta man behöver/vill ha finns att köpa på andrahandsmarknaden. Men för att saker och ting ska finnas att köpa begagnat så måste ju faktiskt några köpa nyproducerade grejer. Och vem ska göra det om alla handlar sådant som redan finns? 

Jag håller på att kolla igenom alla Marvel-filmerna i den ordning som de utspelar sig. De är underhållande men inte särskilt logiska, vilket stör mig. Mängden stryk som karaktärerna klarar av att få utan större men är inte direkt verklighetstroget, för att inte tala om teknologin de använder.

En företeelse jag tycker är märklig är influencers och annat löst folk som bryter mot corina-restriktionerna och visar det på sociala medier - och sedan blir sura för att de får skit för det. Såklart folk reagerar när någon beter sig oansvarigt och dessutom obrytt visar upp det för omvärlden? Jag skulle aldrig skriva en sur kommentar på någons instagram (palla) men såklart jag också blir provocerad när någon inte verkar bry sig om de restriktioner som finns, nu när corona härjar som värst.

Jag har i skrivande stund nio arbetsdagar kvar innan julsemester och föräldraledighet. Nio! Jag längtar. Inte för att jag tror den här föräldraledigheten kommer bli så himla kul (tack för det corona) men ändå. Det ska bli så skönt att slippa ställa klockan, slippa producera på jobbet, slippa ha söndagsångest. Och istället få massor av bebisgos. Jag tror jag kommer njuta så otroligt mycket av det den här gången, för jag vet att det med största sannolikhet är min sista bebis. Bitterljuvt och lite vemodigt är det. Jag vill aldrig mer vara gravid och föda fram ett barn efter den här omgången, men den där allra första bebistiden - den hade jag kunnat göra om hur många gånger som helst, tror jag. 

måndag 7 december 2020

Norra Sentinel.

Då och då tänker jag på ön Norra Sentinel. Ön där en amerikansk missionär dödades för några år sedan, om ni minns? Jag tycker det är oerhört fascinerande att det finns en så isolerad folkgrupp kvar i världen. Så många frågor jag vill ha svar på. Så många tankar som väcks. Tänk att aldrig ha hört en producerad låt, att aldrig ha läst en bok, att bara träffa sin egen lilla stam varje dag, att vara helt obrydd av corona, att aldrig ha smakat socker. Vad tänker de själva om världen? Vad tror de att flygplan är för något? Finns det folk i gruppen som vantrivs, som vill något annat, som vill ta sig därifrån? Förekommer depressioner och ångest? Har de något som liknar den typen av bröllop som vi firar? Vad har de för ritualer när någon föds eller dör? Lever de i familjekonstellationer? Hur uppfostrar de sina barn?

Så många frågor som man väl aldrig kommer få svar på. 

torsdag 3 december 2020

Förberedelser.

Det är mindre än två månader kvar tills bebis anländer och jag har börjat boa. Jag älskar det, att förbereda och pyssla inför vad som komma skall. Göra fint och plocka i ordning. Fundera över hur just den här lilla minimänniskan kommer vara. 

En bedside crib är inköpt och står bäddad och klar i sovrummet. Babykläderna är nedtagna från vinden och ligger sorterade i storleksordning i garderoben. Barnvagn är inköpt (erkänner, jag köpte den redan i somras när jag var typ i vecka 14) och babyskydd ska vi få låna av en kompis. Skötbordet ska tas in från garaget. Babysitter, babygym och bärsele ska plockas ner från vinden. Amningskläderna väntar i min garderob. En BB-väska ska packas men sedan, ja då är vi nog redo för lilla minimänniskans ankomst. Frågan är vad den lilla ska ha på sig på BB och när vi åker därifrån. Kanske blir det detta: