Lilla grodan.

Det enda positiva med att Torsten är sjuk är att han (i princip) bara vill sova om han får göra det på oss. Antagligen är det lättare för honom att andas genom den täppta näsan om han får sova i grodposition på mitt eller Anders bröst. Att få ha honom så nära - det är himla mysigt och härligt. När han var alldeles nyfödd sov han alltid så och totalvägrade att ligga i sängen. Då tyckte jag mest att det var jobbigt men nu, när han alltid sover själv, är det bara urmysigt att ha honom på bröstet.

En eller två dagar gammal. Tänk art det fanns en tid när storlek 50 var för stort för honom?!