Alltså, detta med att alla restriktioner har lyfts - her-re-gud vad det provocerar mig. Inte för att jag tror att smittspridningen kommer öka, utan för att det är helt meningslöst för mig. Det spelar ju ingen som helst roll att man numera kan vistas i samhället i princip som vanligt när jag ändå måste vara hemma hela tiden pga att något barn eller jag själv är snuvig eller så måste min (enda) föräldralediga kompis hålla sig hemma pga att hon eller hennes barn är snuviga. Grrr.
Den här föräldraledigheten är SÅ TRÅKIG. Mitt sociala behov blir aldrig tillfredsställt. Mitt behov av att ta på mig snygga kläder, sminka mig och piffa till outfiten med smycken och accessoarer blir aldrig tillfredsställt. Jag går omkring i trökiga tajts eller träningskläder och lyssnar på poddar. Det är det jag gör om dagarna - och tränar förstås. Tack och lov för att jag har träningen så att jag har något att göra i alla fall.
Blä blä blä. Klag klag klag. Tur att jag har en chokladkaka i kylen att tröstäta.
Mvh
Bitter och uttråkad
