onsdag 31 maj 2017

Harriet Asta Margareta.

Hon har ett namn nu: Harriet Asta Margareta. Harriet för att det är ett fint namn som passar bra ihop med Torsten och som dessutom, precis som Torsten, är ovanligt, framför allt bland barn. Harriet fanns med på vår lista över potentiella namn redan från början men var ingen klar favorit. Sedan när hon kom ut var vi båda överens om att hon ju såg ut som en Harriet. Asta är efter min mormor och det namn som hade blivit tilltalsnamn om jag fått bestämma. Eftersom jag inte fick bestämma fick det bli andranamn istället. Margareta är ett släktnamn både hos mig och Anders: våra mammor, min ena syster, min mormor och min farmor har alla det som andranamn.


Harriet Asta Margareta är en riktig storätare. När BVC-sköterskan var här i måndags hade Harriet gått upp 600 gram sedan vi kom hem från BB. BVC vill att nyfödda ska ha gått upp till sin födelsevikt två veckor efter födseln. Harriet vägde 300 gram över födelsevikten, 11 dagar gammal... Jag behöver inte oroa mig för att ha för lite mjölk i bröna i alla fall.

söndag 21 maj 2017

Statusuppdatering.

Så här tillbringar jag en stor andel av dygnets timmar:


...parkerad i soffan/sängen med en sovandes liten groda på bröstet (btw, jag behöver VERKLIGEN klippa min lugg). Hon kan verkligen sova, den här lilla damen. Hon sover och äter och vaken små korta stunder emellanåt. Ganska behändig med andra ord (men detta tillstånd kommer förstås inte vara för evigt). Ska bli spännande att se vad hon har för personlighet.

Annars försöker vi hitta en ny rytm i vår lilla familj, nu när vi gått från tre till fyra personer. T verkar acceptera sin syster men testar oss föräldrar i sedvanlig ordning. Vilket väl inte är konstigt alls med tanke på vilken omställning det här innebär för honom.

Idag har bebisen, lilla H som vi kan kalla henne, varit på sin allra första "utflykt".  Vi promenerade till närmsta bensinmack för att köpa snus (till Anders) och glass (till Anders, Torsten och mig) och hämta ett paket (till mig). Bebisen sov som en stock under sitt livs första barnvagnspromenad, till skillnad från sin bror...

fredag 19 maj 2017

Hon är här nu.

Hon kom till slut den 18:e maj, fyra dagar efter BF, efter en snabb och komplikationsfri förlossning. Klockan halv tre på natten vaknade jag av värkar, vid femtiden var vi på sjukhuset och prick halv sju var hon ute. 51 cm lång, 3855 gram tung och alldeles, alldeles ljuvlig. Än så länge namnlös men vi har en stark namnkandidat.

En utförlig förlossningsberättelse kommer naturligtvis så småningom. Till dess kan jag berätta att vilken enorm skillnad det är nu jämfört med förra gången. Då, när jag hade panik under i princip hela förlossningen och befann mig i chocktillstånd efteråt och bara grät i tio dagar. Nu, när jag faktiskt kunde hantera förlossningen (nästan) hela tiden och mår bra efteråt. Jag är öm och mörbultad och trött men jag är inte ledsen och jag kan tänka på förlossningen utan att gråta. Det var mitt mål och min önskan innan förlossningen och det känns väldigt skönt att det blev så. Men aldrig att jag gör om det igen (så sa jag dock förra gången också... Det är tur att man glömmer/förtränger, annars skulle inga barn få några syskon).





onsdag 17 maj 2017

BF +3

Fortfarande ingen bebis men det ska i alla fall bli fint väder de kommande dagarna. Woop woop!



tisdag 16 maj 2017

BF +2

Andra övertidsdagen. Det är märkligt - rent intellektuellt förstår jag ju att bebisen faktiskt kommer komma snart, men det känns verkligen inte så. Det känns som att den aldrig någonsin kommer födas ut utan jag kommer gravid forever and ever. Minns att jag kände exakt likadant förra gången. Det är tröttsamt det här, att gå med den tunga tunga magen och bara vänta och vänta.

Funderade på om vattnet gick i morse men förmodligen kissade jag bara på mig. Det här att vara gravid kan vara minst sagt förnedrande ibland.

måndag 15 maj 2017

BF +1

Första (och sista?) övertidsdagen. Jag googlar "så vet du att förlossningen börjat" och känner efter - var det där en värk eller bara en sammandragning? Men hittills verkar bebisen trivas väldigt bra där inne i magen och tycks inte vilja komma ut på ett tag.

Apropå magar - jag var tvungen att fota min skugga idag. Tyckte verkligen att jag såg ut som en Barbapappa:


Fina barnprylar.

Eftersom jag är en sucker för fina barngrejer och jag just nu mest bara går och väntar på bebis som aldrig kommer har jag sammanställt en liten lista på barnrelaterade prylar jag, eller jag menar T och bebis, vill ha:

Det här elefanthuvudet ska jag köpa någon dag och sätta upp ovanför T:s säng. Jättefint, och jättedyrt... Finns här.

De här bokstöden - som finns i två storlekar och flera olika djurvarianter - är inte specifikt för barn men passar himla bra i ett barnrum tycker jag. Mina favoriter är elefanterna (ja, jag har en soft spot för elefanter) och girafferna (som jag också har en soft spot för som ni kommer märka). Züny-djuren finns bl a här.

På tal om giraffer - hur sött är inte det här gosedjuret från danska Oyoy (som gör hur mycket fina grejer som helst)? Finns här.

När vi ändå är inne på gula söta gosedjur så måste jag ju ta med den här gulliga björnen från Klippans yllefabrik (som för övrigt också gör jättefina babyfiltar). Ett tips om ni är i Skåne, åk till Klippans outlet i Klippan (som alltså är en liten ort i nordvästra Skåne). Mycket bra outlet med stort utbud.

Alltså det här dockskåpet i funkisstil vill jag själv ha och leka med. Så snyggt, men kostar skjortan.  Från Ferm living (danskt naturligtvis, det är ju danskar som kan detta med design för barn, eller ja, design överhuvudtaget, bäst) och finns t ex här.

För den som tycker 680 kr är rimligt att lägga på ett supergulligt kattgosedjur kan dessa raringar köpas här.
Älskar allt som Ingela P Arrhenius designar och den här färgglada plåtservisen är inget undantag.

T har en sådan här stor och två små elefantsparbössor och självklart måste även lillasyster ha (minst) en egen. Kan inte bestämma mig för vilken färg bara...

Jag är som sagt svag för elefanter och ingen har gjort elefantmönster bättre än Estrid Ericson. Vill ha dessa förkläden för barn till T och bebisen och naturligtvis ett matchande i vuxenstorlek till mig.

Avslutar listan med ett sista gosedjur, nämligen den här giraffen från Afroart. Fin leksak men också fin inredningsdetalj. Jag har velat ha en sådan till T sedan innan han föddes typ men kanske blir det att bebisen får en istället.

söndag 14 maj 2017

BF!

Det är den 14:e maj, dagen D, dagen BF! Ingen bebis på g alls dock. Tidigare idag lossnade slemproppen men det behöver ju inte betyda någonting alls. Nej, det lär väl bli en övertidsbebis även denna gång:(

torsdag 11 maj 2017

Fattigfällan.

Jag har läst dokumentärromanen Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk och tänkte, generös som jag är, dela med mig av mina tankar om denna bok.

Boken handlar om en medelålders kvinna, Beata, som blir sjukskriven och därmed förlorar sin inkomst och blir fattig. Alltså fattig på riktigt - hon har inte råd att betala räkningar eller köpa mat och är rädd för att bli vräkt från sin lägenhet. Vi får följa Beata i hennes kamp för en någorlunda dräglig tillvaro.

Boken är egentligen inte någon roman utan är snarare skriven som en (alltför) lång debattartikel om hur uselt vissa myndigheter beter sig och hur synd det är om alla som måste leva på ekonomiskt bistånd (eller socialbidrag som det kallas i boken). Den är också ett brandtal för medborgarlön. Man kan säga att boken har en "ganska" tydlig vänsterorienterad inriktning. Jag tycker boken på många sätt var en ögonöppnare vad gäller fattigdom i Sverige och den krossar många myter och fördomar om vem som är fattig och hur det är att leva i fattigdom. Jag tycker dock att den är ganska tröttsam; den är för lång och upprepar sig för ofta och den är alldeles för kategorisk. Jag har arbetat med ekonomiskt bistånd på olika sätt och känner inte alls igen den bild som ges av socialtjänsten i boken, t ex vad gäller handläggningstider och oempatiska handläggare. Jag tycker också det är väldigt tradigt med den här bilden av myndigheter som onda som bara vill sätta dit medborgarna. Är det så svårt att förstå att alla personer som arbetar med myndighetsutövning har ett mycket strikt regelverk att förhålla sig till? Det är också trist med offermentaliteten som genomsyrar boken; det är klart det är synd om människor som är fattiga men det blir trist i längden att läsa en bok med det perspektivet.

En annan sak som irriterade mig var att boken inte tar upp hur Beatas relation till hennes fyra barn påverkas av hennes fattigdom. En stor del av boken handlar om hur hennes vänskapsrelationer påverkas men ingenting om barnen. Märkligt och tråkigt tycker jag, som tror att boken hade vunnit på att ha med mer av det och mindre om hur dåligt samhällssystemet fungerar. Jag vill veta hur barnen förhöll sig till att deras mamma plötsligt blev fattig.

Trots allt lever vi i Sverige med ett av världens bästa välfärdsystem, och jag tror faktiskt att skyddsnätet i de allra flesta fall fungerar betydligt bättre än vad den här domedagsprofetiska boken vill påvisa. Men vad vet väl jag, som tillhör de privilegerades skara.

Just nu.

Jag gör: sitter i sängen, äter ett äpple och fyller i den här listan från Nio till fem.
jag ska: gå upp ur sängen så småningom och sy färdigt några linneservetter. Jag sydde en gardin i linne till vardagsrummet förra veckan och av tyget som blev över kom jag på den i mitt tycke briljanta idén att göra servetter. 
jag kan: ta det lugnt och slappa hela dagen, i vart fall fram till halv tre när jag ska gå och hämta T på föris. Ska nog klämma några Buffy-avsnitt tror jag, förutom att sy då. 
jag köper: alldeles för mycket, framförallt bebiskläder och annat barnrelaterat. 
jag borde: inte köpa så mycket bebiskläder. Eller så mycket annat heller för den delen. Mvh shopaholic 
jag måste: ingenting.
jag vet: att bebisen de facto kommer komma inom en snar framtid men just nu känns det inte så. Även om det är gött att vara hemma ensam så längtar jag efter att få träffa bebisen och jag vill ha förlossningen "överstökad". 
jag tycker: det är oerhört intressant med Kevinfallet. Jag har sett Dokument inifrån, läst om fallet på bl a DN och till och med varit inne på Flashback och snokat. Jag fattar verkligen inte hur man kunde få det till att de två bröderna mördade Kevin, utifrån det material som finns tillgängligt. Hade det gått till domstol då kan jag inte för mitt liv tänka mig att bröderna hade fällts. Det går ju inte att säga att det är ställt bortom allt rimligt tvivel att de gjorde det. Frågan är vem som gjorde det? Kommer man någonsin få reda på det? 
jag tänker: på kommande förlossning och eventuellt tvåbarnskaos med viss nervositet. 
jag förbrukar: mycket mjölk. 
jag lyssnar: på P1, Ebbas gravidpodd och Säker stil. 
jag drömmer: om en varm sommar. Det måste ju bli en fin sommar efter den här genomusla våren, eller hur?! 
jag längtar: efter att få träffa bebis. 
jag fasar: kanske inte fasar, men bävar inför hösten när jag ska rodda med hämtning, lämning, trotsbarn och bebis. 
jag använder: mina gravidtajts lite för mycket. Men de är ju så sköna, då spelar la lite matfläckar ingen roll? 
jag njuter: av min ledighet utan barn. 
jag blir: lite deppig av att det är regnigt och kallt ute. Men imorgon ska det bli 17 grader och strålande sol, hurra! 
jag äter: helst choklad, chips och kött. 
jag dricker: cola zero till frukost. En kvarleva från den fruktansvärda illamåendeperioden när cola var det enda som hjälpte. 
jag brukar: inte fylla i sådana här listor men det är ju ganska skoj faktiskt. 
jag tittar: på Buffy. Är just nu på säsong 4, vilket helt klart är den roligaste säsongen hittills. 
jag läser: är just nu "mellan böcker". Funderar på att sätta tänderna i En klass för sig. 
jag vill: att bebisen ska komma den här veckan och att förlossningen ska gå bra

onsdag 10 maj 2017

Pushpresent

Jag lär ju inte få någon pushpresent den här gången heller men man kan ju önska sig ändå (dessutom är det ju mors dag snart). Här är några saker jag inte hade tackat nej till om någon (host *Anders* host) hade köpt:


Tycker det här kaprifolmönstret är så himla fint och på en långklänning är det extra snyggt. Från Emma och Malena.


Färgglad tvättkorg från Afroart. Blir säkert roligare att ta hand om smutstvätten med en sådan här snygg pjäs i sovrummet.


Monstera variegata, löjligt dyr och svår att få tag i men så fin krukväxt.


Apropå krukväxter så har jag velat ha en sådan här tjusig kruka i mässing från Skultuna hur länge som helst. Kan dock inte bestämma mig för om jag gillar den blanka eller matta bäst.


Den här coola lampan från Lagerhaus hade passat perfekt i hallen eller trapphuset.


En sådan här "clamp tray" (fast i vitt) som "alla" har och som syns i "alla" inredningsreportage nuförtiden hade inte suttit fel på fönsterbrädan (eller stringhyllan?) i vardagsrummet. Men orka vara unik.


Min barnmorska konstaterade att mina magmuskler är "väldigt delade" så den här boken kan nog komma till användning post graviditeten.

tisdag 9 maj 2017

Vecka 40

Vecka 40 och fem dagar kvar till BF. Kan inte säga att jag har några direkta känningar av att bebisen är på g. Ska vi roa oss med att gissa när vi tror att den kommer? Jag gissar på lördag den 13 maj, dagen innan BF, mest för att det vore praktiskt att föda på en helg. Vad tror ni?

Vi kan även roa oss med att jämföra hur magen sett ut i vecka 40 i mina båda graviditeter:

 Med T...
...och med nuvarande bebis. Större mage och fler bristningar men utan den där konstiga "ringen" runt. Undrar varför jag fick en sådan förra gången?

I övrigt ska jag till barnmorskan idag, för sista gången hoppas jag. Ska också slappa, vila och kanske läsa lite. Och titta på Buffy såklart!

torsdag 4 maj 2017

Preggolista version 2

Förra gången jag var gravid fyllde jag i en preggolista, så jag tänkte att jag gör la det den här gången också.

Hur gamla är du och din partner?
Jag är 33, Anders är 35.

Hur fick du beskedet att du var gravid?
Kissade på en sticka den 30:e augusti. Då hade jag varit gravid i cirka två veckor. Min vana trogen kissade jag sedan på ytterligare fyra-fem stickor de kommande dagarna för att verkligen veta att den där första stickan visade rätt.

Vilken vecka var du i då?
Vecka 4 blir det väl? 

Hur reagerade du när gravtestet var positivt?
Blev glad och förvånad. 

Hur berättade du för din partner att du var gravid?
Sa bara att det verkar som att jag är gravid. Kommer ärligt talat inte ihåg hans reaktion... 

Var det planerat?
Ja.

Hur lång tid tog det för dig att bli gravid?
13 månader cirka eftersom jag har en konstig menscykel (34 dagar istället för 28) och jag inte riktigt hade koll på den. Vi gick till en läkare till slut som informerade oss om när jag hade ägglossning. Då gick det med en gång. Så hade jag haft bättre koll på cykeln hade jag förmodligen blivit gravid långt tidigare. 

Var du orolig för missfall?
Det är väl man väl alltid? Dock minskade oron väldigt mycket när jag började må illa i slutet av september, eftersom starkt illamående = minskad risk för missfall.

Vem i er närhet fick veta nyheten först?
Jag berättade för några före detta kollegor dagen efter jag tagit första testet. Inte för att jag ville, men för att vi skulle på aw på Carib Kreol och jag hade pratat så mycket om deras goda drinkar. Det blev lite märkligt när jag istället beställer alkoholfri öl... Orkade inte komma på någon halvdålig förklaring så jag sade som det var. 

Hur gick ni ut med det officiellt?
Berättade på bloggen och Instagram i november. 

Hur reagerade din familj och dina vänner när du berättade att du var gravid?
De blev glada, såklart.

Tog ni reda på kön?
Ja. 

Känner du dig redo att bli mamma?

Frågan är väl snarare om jag känner redo att bli tvåbarnsmamma. Svaret på det är ja och nej. Känner mig absolut redo för att få en bebis igen men hur i helskotta orkar och hinner  man ta hand om två barn?! 

Hur känns det att ha en bebis i magen?
Den här gången känns graviditeten mest som en lång transportsträcka fram tills målet. 

Hur mycket har du gått upp i vikt under graviditeten?
Jag vet inte eftersom jag inte kollat på vågen när jag vägt mig hos barnmorskan. Men inte så mycket tror jag. 

Cravings? 
Inga alls. Har bara ätit mer olivolja än vanligt. Just nu vill jag helst äta kött, chips och choklad, men jag skulle inte kalla det cravings. 

Gravidkrämpor? 
Illamående från helvetet, klåda på magen, restless legs och halsbränna är väl det jag fått känna på. Inte allt samtidigt dock. 

Har ni några färdiga namn?
Vi har några olika förslag men inget som är helt givet. 

Hade ni lätt för att komma överens om namn?

Nej. Därför har vi inte heller något namn som är givet. 

Hur länge ska du vara mammaledig?
Till och med den 31 januari 2018.

Ska ni dela på föräldraledigheten?
Självklart. 

När är bebisen beräknad att komma?
14 maj. 

Ett foto från i fredags. Sista bilden på mig och magen på jobbtoan innan föräldraledigheten. 

tisdag 2 maj 2017

Ledig utan barn.

Idag är första dagen av min nio månader långa föräldraledighet. T är på föris och bebis har inte anlänt än så jag är hemma ensam. Förstår ni hur jag njuter? Jag känner mig lite grann som en dålig morsa för att jag låter T vara på förskolan men samtidigt är det för gött att vara ledig på egen hand för att jag ska låta det dåliga samvetet ta över.

Min plan för denna ledighet är att sy gardiner till vardagsrummet, plantera om och duscha växter, läsa böcker, titta på Buffy och göra mig mentalt redo för att lillasyster ska komma. I princip allt praktiskt är förberett för bebbens ankomst: BB-väskan är redo, babysittern, skötbordet och babygymmet är på plats, alla bebiskläder är tvättade och blöjor i ministorlek är inhandlade. Det vi skippar den här gången är spjälsäng. Vi hade en till T som han aldrig sov i och vi räknar med att även tvåan bara kommer vilja samsova. Vi har fått låna ett babynest av en kompis, återstår att se om bebisen vill sova i det (T hade inte accepterat det).

Nu ska jag kolla klart på Buffy s03e05 och sedan är det dags att hämta T. #highlife