Jag som inombords varit lite mallig över hur okomplicerad och lätt min graviditet varit får nu uppleva att det där ordspråket högmod går före fall tydligen stämmer. Fram tills vecka 39 såg allt hur bra som helst ut. Sedan blev det äggvita i urinen som ni vet, sjukhusbesök och täta kontroller hos barnmorskan. Och igår när jag var hos henne var mitt blodtryck lite högt och jag fick order om att jag direkt skulle ringa förlossningen om jag fick t ex flimmer framför ögonen eller huvudvärk (eftersom det kan tyda på havandeskapsförgiftning). Naturligtvis fick jag huvudvärk på kvällen, vid sjutiden ungefär. Den gick inte över med huvudvärkstabletter så vid halv nio ringde jag till förlossningen som sa att jag fick komma in på kontroll om jag ville. Vill och vill, tänkte jag - men jag tar såklart inte några risker med bebisen. Så vi åkte till Kristianstad och var på förlossningen vid kvart i tio. De kollade urinen, bebisens hjärtslag, tog blodprov och gjorde ultraljud. Och mätte blodtrycket, som var lite högt när vi kom men sjönk under natten/morgonen. Så vid halv fem i morse fick vi äntligen åka hem eftersom allt - även denna gång - såg bra ut. Vi ska dock dit igen imorgon för ytterligare kontroll. Suck, säger jag, som börjar bli lite trött på det här med att åka till förlossningen utan att få komma hem med en bebis. Men visst är det bra att de tar det här på allvar och inte lämnar något åt slumpen. Det är förstås bättre att göra en kontroll för mycket än en för lite (även om det är minst sagt drygt att tillbringa 5-6 timmar på sjukhuset).
Så, detta är alltså läget just nu. Jag hoppas på att Skrutthen får för sig att komma ut snart - typ nu - så kan vi skippa det här med risk för havandeskapsförgiftning helt och hållet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar