måndag 15 juli 2013

Karriärhandbok för kvinnor. Bokrecension.


Karriärhandbok för kvinnor av Solveig Norberg och Hanna Lumikero är en bok för välutbildade medelklasskvinnor med tips på hur man kan lyckas med sin karriär. Trots att jag tillhör målgruppen kan jag inte påstå att den den här boken direkt tilltalade mig. Den kändes lite som att läsa en blandning mellan Blondinbella och Veckorevyn, dvs en bok som låtsas vara din bästa vän men egentligen bara får dig att känna dig otillräcklig och att du inte duger som du är, kryddad med käcka tillrop och ord som "raring" och "väninna". Visst, boken gör inte anspråk på att vara feministisk och vilja förändra världen utan lär dig bara att spela spelet så som det är. Alltså att anpassa sig till en patriarkalisk värld. Det kan väl ha sin poäng ur ett strikt karriärperspektiv - men kan en inte göra karriär och samtidigt göra uppror mot patriarkatet? En sådan karriärhandbok hade jag velat läsa.

När jag läser en bok av den här typen vill jag känna mig stärkt när jag läst färdigt boken, som att jag är oövervinnerlig och kan gå hur långt som helst. Så känner jag inte efter att ha läst Karriärhandbok för kvinnor. Istället känner jag mig mest trött när jag inser alla "fel" jag gjort på jobbet enligt den här boken; som att jag varit barbent, haft på mig gult, varit osminkad, haft håret i en fläta, haft post-itlappar och handkräm på mitt skrivbord, inte haft på mig klackar, haft ryggsäck (vilket tydligen är den största dödssynden av dem alla), haft flagnande nagellack, blivit kompis med kollegor på Facebook och Twitter, ätit lunch på jobbet istället för att äta ute (och därmed missat viktiga chanser att nätverka - det faktum att många har med matlåda och att man kan nätverka med dem på lunchen verkar inte författarna ha insett), inte skrattat åt störiga personers (= mäns) skämt etc etc. Ja. Ni hör ju hur den här boken är uppbyggd; väldigt mycket fokus på det yttre och "rätt" och "fel" beteende och ett kraftigt cementerande av könsroller (förutom när de påpekar vikten av att dela föräldraledighet och VAB-dagar). Suck. Med tanke på hur många "fel" jag gjort enligt den här boken borde jag väl vara chanslös i min karriär. Ett ytterligare irritationsmoment i boken är att alla chefer omnämns som "han". Fruktansvärt störande, särskilt som detta ju ska vara en inspirationsbok för kvinnor att göra karriär. OM det ändå fanns ett könsneutralt ord en kunde använda....................

Nej, jag rekommenderar inte fellow karriärsugna kvinns att läsa den här boken. Vill en ha peppande tips om hur en lyckas i karriären, läs Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra istället. En helt fantastisk, feministisk bok.

5 kommentarer:

  1. Oh herregud, men blir jag förvånad? Nej. Boken låter som ett ytligt påhitt som bara stjälper kvinnor, istället för att lyfta upp dem och faktiskt komma med användbara tips. Dit räknar jag inte en massa "inten", som det exemplet du ger- att inte ha ryggsäck. Say what?! Hur ska det hindra en från att bli chef? Kräks på den här "boken", helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner samma sak! Visst fanns det många bra tips också, men de dåliga är de jag kommer komma ihåg. Störde mig också asmycket på att de hela tiden utgick från den välutbildade medelklasskvinnan som norm fast ändå låtsades att boken är till för alla.

      Radera
  2. Men what? Jag har också gjort alla de där felen. Jag är körd alltså.

    Dock; min chef är en hon OCH har ryggsäck varje dag. Det finns kanske hopp...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Puh, då går det alltså att göra karriär trots att en begått det största felet av dem alla!

      Radera
  3. Jag tyckte den var rolig och underhållande. Dessutom gav den en del aha-upplevelser. Men framför allt var den lättläst och jag skrattade högt flera gånger.

    SvaraRadera