Tankar.

En sak jag funderat på är det här som alla hållbarhets-inluencers förespråkar; att man bör handla så mycket som möjligt begagnat. Något jag håller med om, det mesta man behöver/vill ha finns att köpa på andrahandsmarknaden. Men för att saker och ting ska finnas att köpa begagnat så måste ju faktiskt några köpa nyproducerade grejer. Och vem ska göra det om alla handlar sådant som redan finns? 

Jag håller på att kolla igenom alla Marvel-filmerna i den ordning som de utspelar sig. De är underhållande men inte särskilt logiska, vilket stör mig. Mängden stryk som karaktärerna klarar av att få utan större men är inte direkt verklighetstroget, för att inte tala om teknologin de använder.

En företeelse jag tycker är märklig är influencers och annat löst folk som bryter mot corina-restriktionerna och visar det på sociala medier - och sedan blir sura för att de får skit för det. Såklart folk reagerar när någon beter sig oansvarigt och dessutom obrytt visar upp det för omvärlden? Jag skulle aldrig skriva en sur kommentar på någons instagram (palla) men såklart jag också blir provocerad när någon inte verkar bry sig om de restriktioner som finns, nu när corona härjar som värst.

Jag har i skrivande stund nio arbetsdagar kvar innan julsemester och föräldraledighet. Nio! Jag längtar. Inte för att jag tror den här föräldraledigheten kommer bli så himla kul (tack för det corona) men ändå. Det ska bli så skönt att slippa ställa klockan, slippa producera på jobbet, slippa ha söndagsångest. Och istället få massor av bebisgos. Jag tror jag kommer njuta så otroligt mycket av det den här gången, för jag vet att det med största sannolikhet är min sista bebis. Bitterljuvt och lite vemodigt är det. Jag vill aldrig mer vara gravid och föda fram ett barn efter den här omgången, men den där allra första bebistiden - den hade jag kunnat göra om hur många gånger som helst, tror jag. 

Norra Sentinel.

Då och då tänker jag på ön Norra Sentinel. Ön där en amerikansk missionär dödades för några år sedan, om ni minns? Jag tycker det är oerhört fascinerande att det finns en så isolerad folkgrupp kvar i världen. Så många frågor jag vill ha svar på. Så många tankar som väcks. Tänk att aldrig ha hört en producerad låt, att aldrig ha läst en bok, att bara träffa sin egen lilla stam varje dag, att vara helt obrydd av corona, att aldrig ha smakat socker. Vad tänker de själva om världen? Vad tror de att flygplan är för något? Finns det folk i gruppen som vantrivs, som vill något annat, som vill ta sig därifrån? Förekommer depressioner och ångest? Har de något som liknar den typen av bröllop som vi firar? Vad har de för ritualer när någon föds eller dör? Lever de i familjekonstellationer? Hur uppfostrar de sina barn?

Så många frågor som man väl aldrig kommer få svar på. 

Förberedelser.

Det är mindre än två månader kvar tills bebis anländer och jag har börjat boa. Jag älskar det, att förbereda och pyssla inför vad som komma skall. Göra fint och plocka i ordning. Fundera över hur just den här lilla minimänniskan kommer vara. 

En bedside crib är inköpt och står bäddad och klar i sovrummet. Babykläderna är nedtagna från vinden och ligger sorterade i storleksordning i garderoben. Barnvagn är inköpt (erkänner, jag köpte den redan i somras när jag var typ i vecka 14) och babyskydd ska vi få låna av en kompis. Skötbordet ska tas in från garaget. Babysitter, babygym och bärsele ska plockas ner från vinden. Amningskläderna väntar i min garderob. En BB-väska ska packas men sedan, ja då är vi nog redo för lilla minimänniskans ankomst. Frågan är vad den lilla ska ha på sig på BB och när vi åker därifrån. Kanske blir det detta:

Push present.

Eftersom jag känner min käre make väldigt väl vid det här laget vet jag att jag inte kommer få någon push present den här gången heller. Så därför tänker jag, precis som när jag väntade H, köpa en push present till mig själv. Independent woman etc. Följande saker står på önskelistan:

Kjol med kaprifolmönster från Emma och Malena. Önskade mig en långklänning i det mönstret i push present 2017, nu vill jag ha kjolen i stället.

Vill också ha den här t-shirten med makrillar från Emma och Malena. Älskar det här mönstret, har x antal barnkläder med det på så nu är det väl dags att jag matchar dem. 

Varför inte ha ett makrillarmband till? Även det från Emma och Malena. 

Daisy-armband i guld från Georg Jensen. Så nätt, stilrent och fint.

Daisy-ringen är ju också väldigt fin...

Ett annat fint smycke är detta armband från Skultuna. Gillar att det är så nätt att det kan bäras tillsammans med andra armband (och dessutom har det kungliga kopplingar, precis som Daisy-smyckena, och sånt gillar ju min inre rojalist).

Ett fjärde armband jag gillar (är tydligen väldigt inne på armband just nu?) är detta färgglada från Caroline Svedbom. Kommer liva upp vilken outfit som helst. Den här varianten heter rainbow, men frågan är om inte tutti frutti är ännu finare. 

Förr i tiden...

hade jag en oerhört mycket roligare klädstil än vad jag har idag. Kanske inte alltid snyggare, men mycket festligare. Kass kvalitet på bilderna, men här har ni - Annas stil anno 2008-2010:

Fuskpälsjacka, guldhandskar, silversneakers, Musse Pigg-tisha, silverklänning, guldpolo, Barbapapa-halsband, virkat rosetthalsband, målad jacka. Mycket mer second hand-köp än vad jag har idag och betydligt mer färger, mönster och mer eller mindre genomtänkta kombinationer av plagg. Vissa saker är sig lika dock - gillar fortfarande klänning/kjol, vita skor och stora halsband.

Kul att se hur ens stil har utvecklats genom åren! Jag borde verkligen ta fler outfitsbilder och lägga upp här, om inte annat så för att det kommer vara roligt att titta tillbaka på om några år. 

Att vara en tränande människa och gravid.

När jag var gravid med T tränade jag sporadiskt och när jag var gravid med H tränade jag inget alls förutom att jag promenerade mycket. Den här graviditeten är den första där jag tränat regelbundet. Ja, inte den första tiden, när jag mådde jätteilla och var supertrött (och dessutom nyopererad). Men någon gång i somras började jag känna mig tillräckligt pigg för träning och sedan dess har det (oftast) blivit tre-fyra pass i veckan, något jag är väldigt nöjd med.

Tyvärr får man inte lyfta tungt när man är gravid så jag har fått anpassa träningen efter det. Jag kör numera två konditionspass i veckan och två lättare styrkepass. Jag kör med betydligt lättare vikter än vanligt och gör fler repetitioner i stället. Vissa övningar som kräver buktryck, t ex press över huvudet, har jag bytt ut mot isolationsövningar för armar och axlar. Jag strävar inte efter progression utan kommer snarare sänka vikterna ju längre graviditeten fortskrider. Det är milt sagt ganska frustrerande att träna så här; att inte kunna ta i så mycket jag vill och hålla på med fjuttvikter. Jag börjar så smått vänja mig vid att det är så här det måste vara nu men jag längtar till nästa år när får ta i på riktigt igen. Att få frusta och stånka och svettas och hålla på, åh vad jag saknar det! 

Jag har fått ändra mina träningsmål för året också. Numera är mitt enda mål att kunna hålla i gång med träningen graviditeten ut - ett lagom och rimligt mål som jag verkligen hoppas att jag kan hålla. 

Tredje gången gillt .

I slutet av januari, om allt går som det ska, kommer sketonge nr 3 att anlända. Jag ska för tredje och sista gången få en liten liten bebis upp på bröstet och uppleva det fantastiska (och ibland skitjobbiga) i att få lära känna och ta hand om en yttepyttemänniska. Vilken ynnest det är. 

I vecka 7, dvs första veckan i juni, började gravidsymptomen komma. Jättetrött, illamående, kräkningar. Ville bara dricka cola och äta pastasallad och vitt bröd. Totalt osugen på choklad och glass och annat som jag vanligtvis inte tackar nej till - precis som med föregående graviditeter alltså. I vecka 7 började även magen smyga sig fram. Den bara exploderade från en dag till en annan och det skulle inte bli lätt att dölja den länge till.

Den här graviditeten är värre än den första men bättre än den andra. Ingen av mina graviditeter har varit särskilt härlig. Jag kommer aldrig förstå de som gillar att vara gravida. För mig är det bara en nödvändig och stundtals plågsam transportsträcka för att nå målet. Nu är jag i vecka 26 och mår förhållandevis bra, förutom lite ont i ryggen emellanåt. Märker av magen mer och mer och känner mycket rörelser där inne. Jag längtar tills januari! 

Höst.

De fem bästa sakerna med hösten är, utan inbördes ordning:

Att det är kallt i sovrummet när man går och lägger sig. För en person som alltid sover med fönstret öppet oavsett temperatur ute och vill ha cirkus 16 grader vid läggdags är inte sommaren den optimala årstiden. Älskar att krypa ner under ett varmt täcke och andas den kalla, klara höstluften i sovrummet. 

Svenska äpplen. Så. Gott. Känslan av att sätta tänderna i ett smakrikt, syrligt äpple när man stått ut med tradiga Royal gala i ett antal månader... Mmmmm. Gillar dem allihop, men kanske att Discovery är favoritsorten. 

Att garderoben känns som ny igen när man gått i sommarkläder från maj. 

Att klockan ställs om till vintertid i oktober. Äntligen somnar barnen i tid. 

Att naturen är så otroligt vacker i månadsskiftet september/oktober. 

Veckosummering vecka 35.

Den här veckan har jag sällat mig till de hemarbetandes skara. Hela hösten kommer det bli hemmajobb för min del, i alla fall till cirka 90 procent. Det känns mestadels skönt, men tråkigt att inte träffa kollegor och att inte ha en anledning att ta på sig snygga kläder.

Hemmakontoret. 

I lördags blev det en liten utflykt till Svaneholms slott i Skurup. Vi betar sakta men säkert av den digra listan över skånska slott och nu hade turen kommit till Svaneholm. Ganska fin och lagom lång promenadstig, okej café och trevligt men dyrt museum. Det får 3,5 av 5 som utflyktsmål.

I övrigt är jag otroligt shoppingsugen just nu. Vill bara köpa massa nya kläder, skor och smycken men försöker hålla igen. Vill ju minska min konsumtion men det är svårt. Tror shoppingsuget har ökat pga ny årstid i antågande och då är det alltid kul att uppdatera garderoben. Men jag ska hålla igen, hoppas jag...

Veckosummering vecka 31.

En ganska loj vecka, denna. Mycket hemmahäng blandat med lite utflykt och lite gäster. Nästa vecka blir det mer action. En väldigt göttig sak som hänt den här veckan är dock att jag äntligen har kunnat börjat styrketräna igen. Som jag saknat det! Jag var tvungen att göra ett sex veckor långt uppehåll på grund av operationen (fick inte lyfta mer än ett kilo). Men nu! Nu så. Tar det dock lugnt i början, med tanke på att handleden är ovan vid belastning. Och lagom tills jag är back in the game är det väl dags att operera andra handleden:)))))))

T på Löderups strandbad där vi var i lördags. Väldigt härliga, höga vågor.