20 månader.

T, 20 månader, är ett glatt och busigt barn som vill göra allt som hans föräldrar gör, t ex dricka kaffe och öl, städa, sitta på en vanlig stol (och inte den höga barnstolen) och använda kniv och gaffel. Det är med andra ord mycket härmande och efterapande just nu (och frustration när jag eller Anders inte låter honom göra som han vill).

T är betydligt mindre mammig numera och pappa är nästan lika bra som mamma. Andra människor är roliga att underhålla men inte att t ex sitta i knät hos.

Nya ord och lekar kommer hela tiden. Några nya ord är naaaj (med skånskt uttal), bebis, traktor, docka, kaka, bulle och juice. Nytt på lekfronten är att han börjat leka med dockor, dvs bär med sig dem överallt. Dockorna eller gosedjurskatten ska gärna följa med till dagmamman eller vara med vid nattningen och under bilresor. Det är något nytt, T har aldrig tidigare velat ha med sig ngt "snutteobjekt".

Med gosekatten i bilen.

Något som är oerhört intressant är bilar, traktorer, grävskopor och tåg. Lycka är att under promenaden till dagmamman få se ett antal tåg passera. En favoritleksak är den verklighetstrogna grävskopan (eller hjullastaren som den tydligen heter).

T:s personlighet och egenskaper kommer fram mer och mer. Jag tycker det är väldigt tydligt att han är mitt och Anders barn: han har mitt humör (ibland i alla fall) och delar min tendens till att vara mycket bestämd med vad han vill och inte vill. Han gillar, precis som jag, att spexa och skämta. Han har dock fått Anders godmodighet, oräddhet, nyfikenhet och tekniska intresse (baserat på att hans frekvent förekommande duplo-, vatten- och bygglekar). Och precis som oss båda älskar han att läsa och är lugn (alltså, han är såklart busig och har mycket spring i benen som väl alla ettochetthalvtåringar är men han är samtidigt lugn som person).

På promenad i Götelaborg.

Sex veckors semester.

Om cirka fem veckor, vid midsommar, går jag på semester. I sex frikkin' veckor! I samband med det tar vi vårt pick och pack och flyttar till Malmö. Så himla skönt det ska bli, att ha tid att fixa i lägenheten, kunna hänga med folk i Malmö, kanske åka hem till päronen en sväng men framförallt - så mycket tid att vara med Torsten. Jag ser fram emot att slippa stressa på morgonen för att hinna till dagmamman och tåget och istället kunna ta det lugnt. Upptäcka den nya staden tillsammans, leka i parker och gå till bibblan. Myspys deluxe.

Jag ser verkligen fram emot att vara ledig från jobbet. Jag är så trött på att ständigt vara småstressad över allt jag inte hinner med (det suger att jobba deltid). Jag behöver vara ledig och bara ta det lugnt. Och det ska jag göra, i sex hela veckor. Älskar att jobba statligt och få så många semesterdagar, hehe. Det väger lätt upp att lönen inte är den bästa.

#babywearing

Att välja sina strider.

Det här med föräldraskap alltså, det är en sån himla roulette. Man gör det man tror är bäst för barnet men egentligen har man inte en susning. Utfallet får en se om typ 18 år och fram tills dess är det bara att hoppas på att en inte fuckat upp barnet totalt.

Mirijam skrev ett inlägg om att det händer något med ett barn vid 18 månaders ålder och jag känner verkligen igen det hos T. Det är enorm skillnad på en ettåring och en 1,5-åring vad gäller egen vilja och känslighet och därav mycket större utmaningar som förälder. Här kommer roulette-spelandet in; hur 17 ska en bemöta sitt drygt ettochetthalvt år gamla barn på bästa sätt?

Jag tror på att välja sina strider. Jag tror på att ge barnet mycket frihet och fokusera fajterna på det som är viktigt för en. Jag låter till exempel T ha nappen så mycket han vill, han får klättra på möbler och springa runt när han äter. Jag gillar inte beteendet men det är ingenting jag tycker är viktigt att stävja. Däremot får T inte slåss, rivas, bitas eller nypas. Jag tycker det är extra viktigt som mamma till en pojke att lära min son att respektera andras integritet (jag anser att alla pojkföräldrar har ett ansvar för att uppfostra sina söner till att inte bli sexister/våldtäktsmän, men mer om det en annan gång). Han får inte heller peta, krama eller gå väldigt nära andra barn, om de inte gett sitt godkännande. Samma sak gäller omvänt - T har ingen skyldighet att ta emot pussar/kramar etc om han inte vill.

Jag tror också på att ge alternativ. Visa att istället för att slåss kan man klappa, krama eller pussa (förutsatt att personen vill det, såklart). Istället för att leka med den farliga kniven går det bra att leka med en sked. Jag tror på att utgå från sig själv genom att säga "jag vill inte..." istället för "du får inte..." för jag tror det är lättare för barnet att ta till sig. Det blir dessutom ett bra verktyg för barnet i hur det själv kan uttrycka sig.

Jag tycker än så länge att mitt bemötande fungerar, för det mesta i alla fall. Men vi får väl se om en sisådär 17 år...

Legobyggar'n.

Önskelista 2015

Snart fyller jag år och blir 30+. I sedvanlig ordning tänkte jag därmed förevisa några av mina materiella önskningar inför denna födelsedag:

Ampel i mässing från Bloomingville

En annan ampel, från Urban outfitters

Gult giraff-bokstöd från Züny, finns bl a här 

Leila Lindholms kakbok A piece of cake

Gul bordslampa från Åhléns

Blommig parfym från Guccis Flora-kollektion

Den lilla klassiska apan i trä av Kay Bojesen (så söt, och så dyr)

Halsband från Johanna N

och ett par vita låga Converse med låg sula.

Torsten nitton månader.

Vi kör ett månadsinlägg i punktform för omväxlingens skull.

Torstens...

favoritmat: korv stroganoff och majskorn.

favoritdryck: apelsinjuice.

favoritböcker: alla Totte-böckerna. Kanske får börja kalla honom Totte så småningom? Jag har initialt varit mot det smeknamnet men it's growing on me så att säga (efter att ha läst ett antal böcker om Totte dagligen under en period).

favoritaktiviteter: läsa, gräva i sand, hälla vatten, klättra och ta på sig sina skor (som han kan ta på helt själv). Han försöker hoppa jämfota och gör alla kroppsrörelser men lyckas inte lyfta fötterna från marken. Hur gulligt som helst.

bus: ta mammas och pappas glasögon och slänga dem på marken.

senaste ord: boll (förut sa han lampa om bollar), potta, bebis och ko-ack-ka-ka-kaka (från små grodorna).

favoritägodel: gummistövlarna och nappen.

#inteutanminastövlar 

Det nya livet

...börjar i sommar. Då ska vi, ÄNTLIGEN, lämna staden (hålan) vi bor och vantrivs i och flytta till Malmö. Hurra! Jag har fått nytt jobb från september (i Malmö) och igår skrev vi på kontraktet för vår nya lägenhet i Rörsjöstaden. Yay, nu kan vårt nya liv börja! Vi kan avsluta det här livet i exil vi lever nu och har levt sedan november 2012 när vi flyttade till hålan. Vi slipper pendlingen (i alla fall jag, Anders kommer fortfarande pendla till Lund men det blir oerhört mycket smidigare och en betydligt kortare resväg) och kan ha ett socialt liv igen. Woop woop! Jag ser så oerhört mycket fram emot detta och inte minst att ha en stor fyra på 94 kvadrat att inreda:))))

Planlösningen till nya läggan. 

Läser lyssnar tittar april - the Torsten edition.

I april...

läser Torsten: Den vita barnkammarboken, Knacka på!, Max napp/lampa/dockvagn och Viggos lilla ordbok. Det är roligt att en numera kan läsa böcker med lite mer story i än bara pek- eller sjungböcker. Vi kan också läsa böcker som inte har "kartongsidor" eftersom T inte längre river sönder papperssidorna. Hurra för det!

lyssnar Torsten på: imse vimse spindel, tomten och haren och trollmors vaggvisa. Han gillar att dansa till låtarna och att sjunga "oh aj aj aj aj puff" (insert hjärtögonemoji).

tittar Torsten på: animerade Totte-böcker på youtube (en vet att en är småbarnsförälder när den första spellistan en skapar på youtube heter Totte). Youtube har verkligen räddat ett antal bilresor, övningskörningar och nagelklippningssessioner för oss. Hur gjorde en innan internettet fanns?

Läser lyssnar tittar mars.

I mars...

läser jag: Kunskapens frukt av Liv Strömqvist (ok, jag läste den egentligen i februari, men eftersom jag inte skrev något sådant här inlägg då får den vara med nu istället). En intressant och viktig bok om mens och vulvor och män som bryr sig för mycket om mens och vulvor. Läs!

lyssnar jag på: Groupie med Samir & Viktor. Kanske inte årets bästa mello-låt men helt klart den som fastnat mest.

tittar jag på: Unbreakable Kimmy Schmidt, en ny Netflix-serie. Den är asrolig! Tina Fey har skapat serien vilket ju gör att den håller en viss kvalitet. Seriens huvudperson - Kimmy Schmidt - har hållits fången i en bunker i 15 år av en domedagssekt. Storyn är att hon blir fri från sekten och startar ett nytt liv i New York. Hon är ganska lost och naiv - vilket kan vara lite störande - men mycket underhållande. Jag gillar också att serien har ett antirasistiskt perspektiv och driver med fördomar och stereotyper.

18 månader.

Nu har jag alltså ett barn som är 1,5 år. Ett och ett halvt år, dubbelt så länge som han låg i magen. Så crazy bananas?! Kan ej riktigt greppa detta.

I detta barns liv händer i alla fall följande just nu:

Någonstans mellan 17 och 18 månader avklingade leka med vatten-fasen (som pågått intensivt sedan nio månaders ålder) för att ersättas av leka med jord och sand-fasen. Detta att gräva och kasta jord och sand är tydligen något av det roligaste en kan göra. Samt att äta av den, naturligtvis. En annan ny aktivitet är att leka med en boll, eller lampa som T säger (logiskt eftersom vi har flera klotrunda lampor), genom att sparka och kasta den. Vem vet, kanske bor det en liten fotbollsspelare i honom?

Det kommer nya ord så gott som dagligen. I det senaste har T sagt t ex vov-vov, borta, och apelsin. Han kan sätta ihop två ord, som "den där" och "titta där".

Upprepning är grejen nu. Samma sång (Tomten och haren) ska sjungas om och om igen och några utvalda böcker (bl.a. en sångbok och klassikern Knacka på!) ska läsas ett antal gånger. Det glädjer mitt bokslukarhjärta att T tycker väldigt mycket om att "läsa" och bli läst för. Han kan sitta länge försjunken i en bok och visar tydligt vilka böcker han gillar och vilka han inte tycker om.

T börjar visa mer och mer av en egen vilja och en större frustration när det inte blir som han tänkt. Han har börjat lägga sig ner på golvet och gråta när han inte får som han vill. Han är glad, social, framåt, nyfiken och busig (fast samtidigt ordentlig). Det märks att han gärna gör saker han inte får för att testa vad som händer, som att banka med diverse hårda prylar mot ännu hårdare underlag. Föräldraskapet innebär fler prövningar för tålamodet numera men är samtidigt så oerhört mycket roligare än under spädbarnstiden.

Köpenhamn.

Vad gör en om en glömmer sin väska på tåget och väskan hamnar på hittegodsavdelningen på centralstationen i Köpenhamn? Jo, man tar barn och karl och åker på utflykt till Danmarks hufvudstad såklart (en stor fördel med att bo i Skåne: det är aldrig långt till Köpenhamn). På vägen gör man en avstickare till Den blå planet, som ligger på promenadavstånd från Kastrup. Denna Torstens första utlandsresa (woop woop) såg ut så här genom kameralinsen:

Det var kul att titta på fiskar och hajar men minst lika roligt att gå i trappor, tyckte Torsten.

Legobutiken på Strøget. Jag vill leka med Lego Creator! Så fina hus en kan bygga.

Köpa lego i lösvikt = coolt.

Allt som allt, en mycket trevlig dag! Väskan är återfunnen och i tryggt förvar hemma förresten, om någon undrade.