I detta barns liv händer i alla fall följande just nu:
Någonstans mellan 17 och 18 månader avklingade leka med vatten-fasen (som pågått intensivt sedan nio månaders ålder) för att ersättas av leka med jord och sand-fasen. Detta att gräva och kasta jord och sand är tydligen något av det roligaste en kan göra. Samt att äta av den, naturligtvis. En annan ny aktivitet är att leka med en boll, eller lampa som T säger (logiskt eftersom vi har flera klotrunda lampor), genom att sparka och kasta den. Vem vet, kanske bor det en liten fotbollsspelare i honom?
Det kommer nya ord så gott som dagligen. I det senaste har T sagt t ex vov-vov, borta, och apelsin. Han kan sätta ihop två ord, som "den där" och "titta där".
Upprepning är grejen nu. Samma sång (Tomten och haren) ska sjungas om och om igen och några utvalda böcker (bl.a. en sångbok och klassikern Knacka på!) ska läsas ett antal gånger. Det glädjer mitt bokslukarhjärta att T tycker väldigt mycket om att "läsa" och bli läst för. Han kan sitta länge försjunken i en bok och visar tydligt vilka böcker han gillar och vilka han inte tycker om.
T börjar visa mer och mer av en egen vilja och en större frustration när det inte blir som han tänkt. Han har börjat lägga sig ner på golvet och gråta när han inte får som han vill. Han är glad, social, framåt, nyfiken och busig (fast samtidigt ordentlig). Det märks att han gärna gör saker han inte får för att testa vad som händer, som att banka med diverse hårda prylar mot ännu hårdare underlag. Föräldraskapet innebär fler prövningar för tålamodet numera men är samtidigt så oerhört mycket roligare än under spädbarnstiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar