Vad jag längtar efter.

Blev inspirerad av Underbara Claras inlägg så här är sådant jag längtar efter att göra när coronatramset är slut:

inte behöva vabba/vobba pigga barn som egentligen inte är sjuka. H har varit hemma totalt 13 veckor sedan corona bröt ut (och än är inte året slut så vi hinner säkert med en vecka till). Jag. Är. Så. Trött. På. Det. Låt en mamma få lämna sin snoriga unge på förskolan igen!

hälsa på släkt och vänner och få besök av släkt och vänner. Jag har inte träffat min brorsson än som föddes i augusti och jag har flera kompisar i Stockholm som fått barn som jag inte kunnat hälsa på. Överhuvudtaget att kunna umgås som vanligt inomhus längtar jag efter. Kunna ha stora kalas och gå på fest och inte behöva hålla avstånd.

åka kollektivt, arbeta från kontoret (herregud, lyxen i att få träffa folk VARJE DAG?) och gå i affärer. 

ha en anledning att ta på sig snygga kläder och fixa till sig. Kommer inte ihåg när jag senast hade smink på mig eller använde smycken. Det är visserligen bekvämt att kunna gå i gravidtajts hela dagarna men det blir lite trist i längden. 

inte vara rädd för att bli sjuk och behöva göra en riskbedömning inför vardagsgrejer som att gå och handla.

Den senaste festliga tillställningen jag var på: mitt bröllop. Så exotiskt att vi var så många! Inomhus! Utan att hålla avstånd!