Andra övertidsdagen. Det är märkligt - rent intellektuellt förstår jag ju att bebisen faktiskt kommer komma snart, men det känns verkligen inte så. Det känns som att den aldrig någonsin kommer födas ut utan jag kommer gravid forever and ever. Minns att jag kände exakt likadant förra gången. Det är tröttsamt det här, att gå med den tunga tunga magen och bara vänta och vänta.
Funderade på om vattnet gick i morse men förmodligen kissade jag bara på mig. Det här att vara gravid kan vara minst sagt förnedrande ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar