torsdag 27 mars 2014

Respekt.

Jag funderar mycket på det där med respekt. Jag tänker på hur jag kan visa Torsten respekt och behandla honom som en fullvärdig människa (till skillnad från hur barn vanligtvis blir behandlade i vårt samhälle. Exempel: folk som pratar om ett barn när hen är närvarande, typ "Lisa, hon är si och så" och struntar helt i att barnet hör och förstår vad som sägs. Oerhört respektlöst och något som skulle vara helt oacceptabelt om det gällde en vuxen). Det är viktigt för mig att lära honom respektera andra, framförallt de av kvinnligt kön.

Jag har insett att jag själv inte alltid beter mig respektfullt, varken mot mig själv eller andra (och då främst Anders). Det här är ett beteende jag jobbar på att ändra, för hur ska Torsten kunna förstå vad respekt innebär om hans föräldrar är respektlösa mot varandra och sig själva? Barn gör ju som bekant inte som en säger utan som en gör.

Vad innebär det då att visa respekt? För mig betyder det till exempel att inte vara hånfull, elak eller sarkastisk mot andra. Att inte förminska eller förlöjliga andras känslor och behov. Att ta sig tid att lyssna och försöka förstå. När det gäller att visa respekt mot sig själv är det egentligen samma sak där; att vara snäll mot sig själv. Inte döma sig själv för hårt. Att våga ta hänsyn till sina egna behov.

Om jag till exempel säger att jag är misslyckad för att jag inte fick högsta betyg på ett prov, vad sänder det för signaler till Torsten? Eller om jag suckar och himlar med ögonen för att Anders inte gått ut med soporna fast jag bett honom göra det? Eller om jag alltid låter andras behov gå före mina egna?

Respekt alltså. Svårt, men viktigt tror jag, om en vill att ens barn ska få en bra självkänsla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar