måndag 3 mars 2014

En feministisk aktion på ett tåg.

I lördags åkte jag tåg till Lund och tog tillfället i akt under resan att ge Torsten mat medelst amning. Biljettkontrollanten erbjöd mig att få sitta i det där lilla utrymmet där tågpersonalen sitter när de inte kollar folks biljetter, om jag ville amma i fred.

Jag tackade nej även fast en del av mig ville säga ja. Jag inte är särskilt bekväm med att flasha bröna för främlingar. Dessutom är Torsten oerhört lättdistraherad numera och tappar koncentrationen så fort någon pratar i närheten av honom och av den anledningen hade det varit bra,att sitta avskilt.

Ändå valde jag att sitta kvar, som ett feministiskt statement. Det är så sällan man  ser kvinnor som ammar offentligt och jag gissar att det beror på alla de män(niskor) som har inställningen att det är äckligt att behöva se kvinnor som ammar. Amma gärna men.gör det hemma, typ. Och vem vill vara äcklig? Hellre då "gömma" sig och amma i skymundan. Jag är så trött på den här attityden. Jag är trött på att kvinnors tillgång till det offentliga rummet begränsas på ännu ett sätt och jag är trött på att det anses äckligt och konstigt när kvinnokroppen används till något icke-sexuellt.

Alltså ammar jag offentligt. För att synliggöra och normalisera. Kanske, kanske, gör jag det lite lättare för någon annan kvinna att själv våga amma ute bland folk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar