måndag 27 mars 2017

Vecka 34.

Vecka 34, redan. Tiden går faktiskt ganska fort även om det emellanåt känns som att det är en evighet kvar. Om en månad slutar jag jobba och går på nio månaders föräldraledighet. Det ska bli skönt men också lite jobbigt. Kontrollfreaket inom mig tycker inte om att vara borta så länge och inte veta vad som händer. Tänk om allt är annorlunda när jag kommer tillbaka?! Inte så troligt kanske men man vet ju aldrig. 

I övrigt har jag 
- provat min vårjacka som till min stora lycka passar kanonkulan! Med lite marginal dessutom så den bör funka resten av graviditeten. 
- tvättat, vikt och sorterat pyttesmå babykläder. Jag känner ett sådant behov av att komma i ordning inför bebisens ankomst. Vill att allt ska vara på plats redan nu. 
- börjat inse att jag typ inte har några amningsvänliga kläder. Vill ha fina klänningar med knappar eller dragkedja fram eller omlottvarianter men det är inte lätt att hitta. 
- läst boken Föda utan rädsla och är måttligt imponerad. Den hade definitivt sina poänger och har säkert hjälpt många men jag får lite panik av attityden att 1) förlossningar berör något djupt existentiellt hos den födande kvinnan och att hon känner någon slags ursprunglig kraft som gått i arv i generationer och 2) attityden att det är lite bättre att föda utan bedövning. Jag blir otroligt provocerad av att vissa kvinnor måste poängtera att de vill genomgå eller har genomgått en förlossning utan medicinsk smärtlindring. Varför?! Jag förstår inte. Varför vill man inte ta emot smärtlindring under en förlossning? Varför finns det någon slags sjuk prestige i att man klarar sig utan t ex epidural? Varför ska man ha ont i onödan? Vill dessa kvinnor inte heller ta smärtstillande vid exempelvis huvudvärk eller mensvärk? Eller efter en operation? Varför ska just en förlossning vara så himla "naturlig"? Jag förstår inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar