lördag 14 december 2013

Medlemskapet i mammaklubben.

En sak jag verkligen gillar med att vara mamma är att jag automatiskt får något gemensamt med en stor mängd andra kvinnor. Plötsligt finns det en gemensam nämnare som gör att det inte alls är konstigt att börja prata med främlingar eller återuppta bekantskapen med människor jag inte haft kontakt med på länge. Som när jag köpte klänning till Torstens dop på Monki och tjejen i kassan frågade mig om Torsten och berättade om sina barn och jag sade att jag skulle ha på mig klänningen på hans dop och hon tyckte det var så fint. Eller när äldre damer kommer fram till mig på stan och pratar om hur söt Torsten är. Eller när jag får förnyad kontakt med klasskompisar från gymnasiet för att vi alla har små barn, trots att vi inte har umgåtts regelbundet sedan vi tog studenten för tio år sedan. Eller alla mina internetmammakompisar som jag hänger med på bloggar och instagram, för att vi alla fått barn ungefär samtidigt. Eller att jag tar kontakt med en kompis kompis på facebook för att vi har varsin bebis och så börjar vi ses regelbundet med våra barn.

Medlemskapet i mammaklubben kan också göra att en vänskap fördjupas, för att det finns något som båda gått igenom och kan relatera till och prata om i evigheters evigheter, för barnsnacket tar liksom aldrig slut. Till exempel kom Helena i torsdags på ett mycket uppskattat besök hela vägen från Stockholm för att avhandla förlossningar, graviditeter, den första jobbiga bebistiden, amning, genus, mammabloggar, uppfostran och annat som är så himla viktigt just nu.

Åh, vad jag gillar att få vara med i mammaklubben. Det är den bästa klubben jag någonsin varit med i.

Torsten och Helena tävlade om vem som kunde charma den andra mest. Vet inte riktigt vem som vann. 

PS. Det låter kanske som att jag bara vill umgås med andra mammor men så är det förstås inte. Det är bara det att jag gillar att det är så lätt att få kontakt med en stor grupp människor som en har något gemensamt med. 

7 kommentarer:

  1. Fast – som en kompis sa – som student vill många helst umgås med andra studenter, som singel vill många helst umgås med andra singlar, som partybrud vill många helst umgås med andra partybrudar. Så OM du helst (inte BARA förstås!) vill umgås med andra småbarnsföräldrar under en liten period i livet är det inte så konstigt. Och: välkommen i klubben! Så kul att få dela allt det här med dig. Och ja, den här gången pratade vi nog nästan bara om bebisar och barn och föräldraskap va? Tänk om någon hade sagt det när vi satt och eftersnackade om den där naturar-festen vi kraschade, på gräset utan för Humanisten, en vårdag när vi båda i och för sig var nykära, men ändå så härligt obundna och fria. Livet är himla konstigt ändå. Kram Nostalgisk

    SvaraRadera
    Svar
    1. apropå det - du vet väl att vi firar tioårsjubileum nästa år?!

      Radera
    2. Jaaaa! Både med våra kärlekar och med varandra :) Det måste vi ju fira på något sätt!

      Radera
    3. Det måste vi verkligen!

      Radera
  2. Hehe, av hela detta inlägget reagerade jag mest på: bästa klubben? men jurizterna då???

    Nädå, skojar såklart (typ ;)). Låter iaf underbart med så många trevliga människor man kan återknyta/knyta kontakter med! Kramis

    SvaraRadera
    Svar
    1. jurizterna är ju faktiskt inte en klubb utan en sekt!:)))

      Radera
    2. Hahaha, jag tänkte det i samma sekund som jag skickat, men visste inte om det var ok att skriva ut det här med sekten på din blogg ;)

      Radera