Mår fortfarande illa. Kräks fortfarande. Har dessutom varit förkyld i tre veckor. #yay
tisdag 21 februari 2017
tisdag 31 januari 2017
Vecka 26
torsdag 26 januari 2017
Vecka 25.
Mental note to self:
Om - eller kanske snarare när - jag får för mig att jag vill ha ett tredje barn, minns då att jag i denna graviditet i vecka 25 fortfarande mådde illa och kräktes. I FRIKKIN' VECKA 25. Inte okej.
Mvh
"ganska" bitter
Mål för 2017:
- Att läsa tolv böcker, en per månad. Det borde jag ju klara av, tycker jag. Är snart klar med årets första, Jag var precis som du, som jag gillar väldigt mycket.
- Att utöka mitt sociala umgänge. Förmodligen den punkt på listan som är svårast att genomföra. Har ingen direkt plan för hur jag ska lyckas med det, men hoppas på att föräldraledigheten för med sig positiva förändringar vad gäller detta.
- Att framkalla foton på T och sätta in i fotoalbum. Ligger ganska exakt tre år och fyra månader efter med detta. Vore ju bra om jag fick det fixat innan barn numero dos anländer.
söndag 22 januari 2017
Störiga föräldrar.
1) det är så många otroligt ängsliga föräldrar som är så himla rädda för att göra "fel". Som därför måste fråga om allt och få helt okända människors bekräftelse på att de gör "rätt". Typ "kommer jag fucka upp min bebis for life om jag är borta från hen i mer än en kvart?!?!?" (svar: nej) eller "mitt barn vill inte samsova, kommer det få för lite närhet?!?!?!?" (svar: nej). Jag vill bara skaka om alla dessa oroliga föräldrar som skapar problem som inte finns och säga till dem att våga lita på sig själva.
2) det är så många som klagar på sina barns förskolor, ofta över saker som i min värld är ovidkommande ("barnen får sylt till pannkakorna!!!!! Socker är ett gift!!!"). Min teori är att en del (mammor) har dåligt samvete över att de inte är med sina barn 24/7 till artonårsdagen och tar ut det dåliga samvetet på förskolorna. Som ett sätt att visa att de bryr sig, att de är engagerade trots att de "valt bort" sina barn till förmån för förvärvsarbete. För det är tydligen något en bör ha dåligt samvete för, eftersom en god mor alltid väljer sina barn framför allt annat.
3) förståsigpåarna. Ni vet, föräldrar (mammor) som ammar tills barnen fyller minst fem, aldrig lagar halvfabrikat, aldrig skulle låta sina barn använda napp, förfäras över de som har storasyskon på förskola trots att man är föräldraledig med småsyskon (och hardcoreförståsigpåarna förfäras över hur man överhuvudtaget kan sätta sina barn på förskola), aldrig nyttjar barnvakt pga har inget behov av att vara borta från sina barn någonsin, låter barnen titta på tv max en kvart om dagen (om de ens har tv) osv etc. Den här typen av mödrar som bara inte kan förstå hur någon mamma kan ha behov av egentid eller att man kanske vill börja jobba "redan" när barnet är åtta nio månader (för mamman är barnets primära anknytningsperson och pappan kommer helt enkelt inte fungera lika bra. Så är det och därför bör mamman vara hemma minst 1,5 år. Dessutom vet vi ju alla ammar i minst ett år). Den här typen av mödrar som ger oombedda "goda råd" som enbart syftar till att ge dåligt samvete. Som bara kan utgå från sig själva och hur de valt att leva sina liv och inte förstår att andra kanske gjort andra väl.
(Det här blev visst ett rätt så raljerande inlägg. Jag borde ju bara gå ur de här grupperna eller sluta läsa irriterande inlägg. Jag borde ju det men ibland så kommer det något som faktiskt är intressant, något jag faktiskt kan lära mig något av, som gör att jag vill vara kvar i grupperna. Så jag läser och irriteras och raljerar istället. Samt letar efter mer nyanserade föräldragrupper. Tips någon?)
lördag 21 januari 2017
Vecka 24
lördag 7 januari 2017
Insert hjärtögonemoji
Barnet har börjat uttrycka sig så himla gulligt i det senaste. "Hejdå lilla pappa", "godnatt lilla mamma" och "du är min bästa mamma i hela vida världen" är sånt han frekvent slänger ur sig numera. Så SÖTT. Låt oss hoppas att det dröjer länge innan den här fasen tar slut.
lördag 31 december 2016
Årslistan 2016.
![]() |
| Jurizter<3 |
![]() |
| Att ta snygga magbilder 'r inte min grej... |
![]() |
| Torstens rum. |
![]() |
| K;ket. |
![]() |
| En julgran blev det i alla fall. |
torsdag 29 december 2016
Vecka 21. Enter: Oron.
Nu är halva graviditeten avklarad, hurra hurra. Som jag längtat efter denna milstolpe! Tänk att äntligen vara inne på andra halvlek.
Jag känner dock inte så stor glädje över detta som jag hade förväntat mig. Under rutinultraljudet förra veckan fick vi nämligen reda på att bebisen har en cysta i vänster lunga. En cysta som förhoppningsvis växer bort av sig självt (vilket det gör för de allra flesta) men som kanske kommer växa och bli större. Vad händer då? Det vet vi inte. Förutom cystan växer bebisen som den ska och verkar må bra där inne. För att följa upp cystan kommer jag behöva gå på regelbundna ultraljud hos läkare under graviditeten. Redan på måndag ska jag göra ett igen (det femte för denna graviditet) för att säkerställa att allt är bra med bebbens hjärta.
Det här är något nytt för mig, att någonting är fel med bebisen. Med T var det en okomplicerad graviditet där allt gick bra hela vägen. Så var det även med denna fram tills förra onsdagen. Nu har Oron med stort O gjort entré. Kommer cystan växa bort? Vad händer om den inte gör det? Kommer hon behöva opereras? Kommer hon ens överleva? Kommer jag överhuvudtaget få min lilla bebis? Osv. Och ingenting kan jag göra förutom att vänta, på nästa ultraljud, på nästa besked.
onsdag 14 december 2016
Vecka nitton
Vecka nitton nu och illamåendet har minskat rätt rejält. Kräktes dock idag, för första gången på två och en halv vecka. Fifäen vad vidrigt det är att spy. Låt oss hoppas att det dröjer länge tills nästa gång.
Annan rolig grej är att det börjat göra ont och liksom spänna i magen typ så fort jag står upp. Att laga mat är inte jättekul om en säger så. Är det detta som är sammandragningar?
Den värsta tröttheten har i alla fall lagt sig men istället har jag börjat få ont i ryggen emellanåt. Ja, jag vet att jag är gnällig men det är inte roligt att vara gravid. Kommer aldrig förstå mig på de kvinnor som faktiskt gillar att vara gravida. För mig är det bara ett nödvändigt ont, en transportsträcka fram till bebisen.










