söndag 19 oktober 2014

13 månader (och en dag)

(När börjar barns utvecklingstakt saktas ner? Om den nu gör det, men det måste den väl, för det kan ju inte alltid gå så här snabbt. Eller? Gah, jag hinner inte med!)

Sedan några dagar tillbaka går Torsten mer än vad han kryper. Gullighetsnivån när man ser honom med det fjuniga lilla huvudet och de små pinnarna till ben stappla framåt? Megahög.

Det är en helt ny nivå på kommunikationen nu. Inte för att T säger så många ord men det märks att han förstår vad vi säger och han kan lättare förmedla vad han vill. Det märks också att han börjar förstå hur saker och ting hänger ihop. Tar jag fram en socka försöker han sätta på den på foten. Pratar jag om hans hand tittar han på handen. Han känner igen sina olika böcker och vet vilka han tycker om. Han vet vilken dörr i källaren som leder till trappan upp till vår lägenhet. När Anders diskar pekar han på stolen för att visa att han ska stå på den bredvid Anders. Det är så otroligt häftigt tycker jag, att se hur Torsten börjar förstå och ta in sin omvärld.

Torsten har lärt sig klättra upp på saker (dags att ta barnsäkrandet av läggan till nästa nivå) och att vinka (fast han gör det åt fel håll). Han älskar att stapla saker på varandra och att stoppa grejer i hål. Till exempel ska tallriken vändas upp och ner och sedan ska pipmuggen stå ovanpå tallriken och skeden ska placeras på muggen. Han har även börjat slänga saker i toaletten, något som alla barn verkar tycka är spännande under någon period i sitt liv. Hittills har ett par skosulor och några sockar fått se porslinstronen från insidan.

<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar