Om det är något jag lärt mig den senaste veckan så är det att inte ha några förväntningar på hur det kommer vara att ha en bebis. Jag hade en idé innan J föddes om att det skulle bli mer eller mindre likadant som bebistiden med H - det vill säga en bebis som i princip aldrig skrek, sov bra på nätterna och där amningen fungerade. Men så har det förstås inte blivit. Jag har fått så kallad baby blues och amningen strular. J är orolig på kvällarna och skriker en del. Hon sover visserligen oftast okej på nätterna men inte lika bra som H. Dessutom sover jag väldigt oroligt och vaknar ofta och måste kolla att hon andas. Plus att det såklart är tuffare att ta hand om en bebis när man redan har två andra barn.
För att sammanfatta kan man säga att den här veckan inte kommer gå till historien som en av de bättre i mitt liv. Jag önskar att jag kunde njuta mer av den här första bebistiden för jag vet ju hur fort tiden går (även om det inte känns så just nu) men det är svårt. Jag hoppas att amningen löser sig, för om den gör det tror jag att det mesta kommer kännas lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar