lördag 17 november 2012

Game of Thrones och det sexuella våldet.

Jag har sett första säsongen av GoT (förutom säsongsavslutningen) och läst de fyra första böckerna i serien och håller just nu på med den femte. Jag kan fortfarande inte bestämma mig för om jag gillar böckerna eller inte. Min ambivalens har främst med det frekvent förekommande sexuella våldet att göra.

Våldtäkter är en ständigt närvarande del av livet för kvinnorna i GoT-böckerna, både inom och utanför äktenskapet - dock är det bara våldtäkter utanför äktenskapet som kallas våldtäkter. Män använder det sexuella våldet som ett sätt att hota och kontrollera kvinnorna på men även som ett sätt att fira segrar i krig på. Det förekommer också väldigt många kvinnor i prostitution vilket framställs på ett väldigt obekymrat sätt, som att kvinnorna tycker om att vara i prostitution och det finns knappt några negativa konsekvenser.

Jag tycker det är väldigt obehagligt att läsa om det sexuella våldet och jag önskar på ett sätt att det inte fanns med alls i böckerna. Å andra sidan tänker jag att det kanske är bra att skildra hur verkligheten faktiskt ser ut för väldigt många kvinnor? Varför hymla med något som förekommer dagligen och som förstör livet för så många tjejer och kvinnor? När jag har läst andra böcker med liknande storys har jag stört mig på hur puttinuttiga berättelserna har varit. Det har känts falskt när det sexuella våldet knappt förekommit alls - eftersom det ju inte ser ut så i den verkliga världen.

Men sen kan en ju skildra sexuellt våld på olika sätt. Och det är nog det som skaver när jag läser GoT-böckerna; hur författaren George R R Martin har valt att skriva om det sexuella våldet. När jag läser böckerna får jag känslan av att de på något sätt är skrivna utifrån perspektivet att "det är så här det är och kommer alltid vara". Kvinnorna försöker inte förändra sin situation för det är lönlöst. Liksom att männen har makten, så är det bara. Det har inte med patriarkala strukturer att göra utan är en naturens ordning. Typ. Männen kan inte riktigt hjälpa att de är svin. Saken blir inte heller bättre av att en inte riktigt får möta offren för det sexuella våldet. Våldet förminskas, normaliseras, när en inte får se effekterna av det. Det blir som en självklarhet och det kan jag inte acceptera.

Här finns en artikel från DN om just det sexuella våldet i GoT och nedan är ett klipp där det diskuteras:


Lägg märke till hur olika approach mannen och kvinnan har... Mannen skrattar bort det sexuella våldet och har inte reflekterat över våldtäkten av Dany medan kvinnan tycker att det var en mycket obehaglig scen. Mannen tycker inte att de lesbiska sexscenerna ska kortas ner medan kvinnan tycker det. Mannen pratar högljutt och avbryter kvinnan och låter henne inte komma till tals. Suck.

Lördagslektyr

Förlåt lilla försummade blogg! Lovar att jag ska bättre mig vad gäller bloggandet i fortsättningen. Det finns massa jag skulle vilja skriva om, som SD och Stig Larsson och massa annat men börjar lite lätt med att tipsa om tre läsvärda grejer:

1. Här kan en läsa om min syn på feminism! Det tycker jag ju ni ska göra såklart.

2. "Jag är så förbannat trött på att inte kunna prata om förtrycket mot kvinnor ifred". Alltid lika braiga Kakan Hermansson om feminism mm.

3. Hur man botar en feminist: Underbart blogginlägg av bästaste Nanna Johansson.

Till höger, under rubriken Womance-inspiration, hittar ni länkar till dessa inlägg och andra favoriter.

torsdag 11 oktober 2012

Hej Anna, 15 år.

Idag 11:e oktober är det internationella flickdagen, som kvinnodagen 8:e mars fast med fokus på flickor. På twitter är det många som uppmärksammar denna viktiga dag med att skriva saker de önskat att de hade vetat när de var 15 år. Jag är inte den som är den så jag hakar på.

Jag önskar att jag hade vetat att

...man inte måste vara smal och snygg. Livet kan bli rätt bra ändå.

...det finns bra killar.

...jag faktiskt skulle få en pojkvän en dag.

...höga betyg inte är det viktigaste som finns.

...högskoleprovet fanns.

...högstadiet har ett slut och livet blir så, så mycket bättre efteråt.

...det är helt okej att inte bete sig utifrån vad som är norm och vad som förväntas av en. Det är okej att ta plats, att vara gapig, att ha "konstiga" kläder.

...tjejjourerna fanns.

...ångesten blev mindre efter några år. Den försvann inte men blev mer hanterbar.

...jag duger.

fredag 5 oktober 2012

om harm reduction och Västberga-modellen

Idag rör sig Womance ftw:s enkvinnoredaktion utanför sin comfort zone, dvs feminismen, för att diskutera "vård" av missbrukare. Jag tänker förstås på Västberga, boendet där missbrukare får fortsätta ta droger istället för att få vård och hjälp att bli av med sitt beroende. Den här typen av boende kostar ungefär hälften så mycket som ett rehabiliteringsställe. Det är i mitt tycke uppenbart att politiker skickar hit folk fall för att spara pengar, istället för att skicka dem någonstans där de faktiskt kan bli bättre.

Västberga-boendet som ett typiskt exempel på harm reduction (skadereduktion), dvs att istället för att åtgärda ett problem så gör man problemet lite lättare att uthärda, gör det lite mindre "smutsigt". T ex som sprututbytesverksamhet eller när man delar ut kondomer till sexköpare. Jag har väldigt svårt för harm reduction, jag tycker det är att sätta ett band-aid on a bullet wound. Jag förstår att det finns och jag vet att tanken bakom är god men det är ett alldeles för kortsiktigt tänkande. Fokus bör läggas på att bli av problemet för gott istället, inte att lappa-och-laga lite halvhjärtat. Harm reduction blir också ett slags legitimerande av problemet; genom att underlätta för missbrukare att knarka säger man att det är okej att ta droger och okej att förstöra sitt liv. Jag tycker inte riktigt det är statens uppgift att underlätta en olaglig verksamhet.

Harm reduction är förstås en ekonomisk fråga. Det är lättare att göra något litet som gör det tillfälligt bra än att satsa mycket pengar och tid på att nå en långsiktig lösning. Det är lättare och billigare att slänga in ett gäng missbrukare i ett hus och låta dem knarka ihjäl sig än att låta dem få riktig behandling. Det är lättare och billigare att så sexköpare att använda kondom än att få män att låta bli att köpa sig tillgång till kvinnors kroppar. Det är lättare och billigare att ge upp, att vända ryggen till, än att verkligen satsa.

Självklart tycker jag att det är bra att samhällets utslagna får någonstans att bo. Men då får det vara nolltolerans mot droger på ett sådant boende.

onsdag 3 oktober 2012

När blev regeringen jämställdister?

Det här gör mig så himla himla ARG. Att regeringen säger att "[d]e framgångar jämställdhetssträvandena vunnit under senare decennier har i hög grad förändrat kvinnors livssituation" samtidigt som det kommer rapporter om att det kommer dröja hundra år innan kvinnors löner är ikapp männens - det är ett hån. Fortfarande våldtas, misshandlas och mördas kvinnor av män, i en extremt mycket högre omfattning än det omvända. Forftarande sexualiseras och objektifieras kvinnor i mycket större utsträckning än män. Fortfarande är det män som som köper kvinnor i prostitution, inte det motsatta. Fortfarande är det kvinnor som kallas slampor och som förvägras rätten att bestämma över sin egen kropp, inte männen. Osv osv osv. Och ändå tycker regeringen att det är dags att satsa på männen. Regeringen, skulle ni kunna visa på vilket remarkabelt sätt kvinnors livssituation förändrats (och förbättrats, antar jag)? Har antalet våldtäkter minskat? Har mängden mördade kvinnor minskat? Har tafset i skolorna minskat? Vågar fler tjejer gå ute själva när det är mörkt?

Så länge mäns våld mot kvinnor (psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, sexualiseringen av det offentliga rummet osv) existerar i så stor omfattning som den gör så får männen ursäkta men jag tycker inte att fokus ska läggas på deras problem. Det må vara synd om männen, men det är fortfarande väldigt mycket mer synd om kvinnorna. 

måndag 1 oktober 2012

Fick ett litet utbrott på twitter...

Läs nerifrån och upp:





Få saker gör mig så arg som när folk säger att prostitution är ett arbete, särskilt när detta "folk" är världens största organisation som jobbar för mänskliga rättigheter, dvs FN. Shame on you. 

torsdag 27 september 2012

Hej vuxenliv

Jag har fått jobb!!!!!! Som jurist alltså. Jag och Anders ska därför flytta till Hässleholm, vi letar lägenhet för fullt.
Jag är så himla glad och lättad! Äntligen har jag ett juridiskt jobb, äntligen kommer jag ut i arbetslivet och äntligen får jag en bra inkomst. Jag är så redo att börja den här nya fasen av mitt liv. Fas 3 kan vi kalla den för att skoja till det lite. 

onsdag 26 september 2012

Tips: Gudrun Schyman

Har egentligen massa att blogga om men pallar ej pga nervös pga jobbesked imorgon så därför blire bara detta korta lilla inlägg där jag tipsar om denna tv-intervju med the one an only Gudrun Schyman, min idol och förbild i livet. Älskar f ö det här intervjuformatet, när en person verkligen får sitta och prata i en timme om sig själv och sitt liv.

lördag 15 september 2012

Vecko-Revyn är en skittidning, del två

Varje nummer av Vecko-Revyn har en sida med en killpanel som svarar på olika frågor av typen "hur får jag ett bra sexliv?" eftersom vi kvinnor behöver mäns åsikter för att vägleda oss. Jag menar, vi måste ju veta vad killar vill och tycker innan vi själva kan bilda oss en uppfattning om något.

I det nummer av VR jag tyvärr fått (nr 8, 2012) står det att nästa nummers killpanel ska behandla ämnet "hur män hanterar kvinnor med makt". Låt mig upprepa: år 2012 - inte 1950 - ska alltså 'Sveriges största tjejtidning' låta ett gäng män diskutera hur de hanterar den lilla, konstiga gruppen kvinnor med makt. Ursäkta, jag måste bara gå och spotta ur spyan som precis kom upp i munnen.

......

Sådär, nu är jag tillbaka. Fortfarande illamående dock. Följande har jag att säga om VR:s killpanel som ska diskutera det laddade ämnet kvinnor med makt:

- för det första: att det ens finns en killpanel??? VARFÖR skulle jag vilja veta random killars åsikter om mig som tjej? Varför skulle jag bry mig ett skit om vad dessa män tycker och tänker? Som att det inte redan finns nog med män som har en åsikt om mig pga mitt kön. Tack, VR, för att ni återigen bekräftar att det viktigaste för en kvinna är att förhålla sig till en mans åsikt.

- att denna killpanel ska diskutera hur de HANTERAR kvinnor med makt??? Som att det vore ett problem?????? Vilket det iofs antagligen är för många män - men det är för helvete inget jag, eller någon annan kvinna, överhuvudtaget ska behöva bry sig om.

- det omvända - att kvinnor skulle diskutera hur de hanterar män med makt - skulle aldrig någonsin uppstå. Snacka om att VR befäster stereotypa könsroller här: kvinnor med makt framställs som något udda och något lite läskigt som MÄN BEHÖVER LÄRA SIG ATT HANTERA.

- nu har jag inte läst det nummer där detta "heta ämne" diskuteras men jag slår vad om att åtminstone en idiot till man säger att han tänder på kvinnor med makt. Så ni kvinnor med makt som läser detta kan pusta ut - killar (några iaf) kommer fortfarande vilja ha er även om ni har makt! För det vet vi ju, att det allra viktigaste för en kvinna är att bli åtrådd av män. I all fall om man ska tro Vecko-Revyn.

måndag 10 september 2012

NEWSFLASH: Veckorevyn är en skittidning


Jo jag vet, jag sparkar in en öppen dörr här, men jag kan inte låta bli att kommentera det här numret av Vecko-Revyn. Obs att jag har inte köpt tidningen själv utan fick den på en mässa, jag skulle aldrig vilja sponsra den här blaskan. Vecko-Revyn är enligt egen utsago Sveriges största tidning för unga tjejer och av omslaget kan en utläsa att följande är vad unga tjejer främst intresserar sig av (eller bör intressera sig för):

- utseende. Inte mindre än tre av åtta rubriker handlar om detta.
- relationer. Tre rubriker, varav en är extremt heteronormativ, tar upp det här ämnet.
- kändisar. Resterande två rubriker berör kändisar, varav en är om Justin "Abort är lika med mord" Bieber.

Vad känner jag då inför detta? Jo:

- utseende. Zzzznark.........
- relationer. Nej tack, VR, jag behöver ingen "expert" som hjälper mig att hantera svartsjuka eller ett test som talar om hur bra jag känner min partner (plus dock för icke-heteronormativitet i testet). Det är nämligen så att jag och min pojkvän KOMMUNICERAR med varandra så jag behöver ingen tjejtidning som lär mig tyda vad min kille säger/gör.
- kändisar. Abortmotståndaren Bieber???????? Really?????????????? I en tidning för unga tjejer???????????? En artikel som skriver om stalkare som att det vore något roligt?????????? Really?????????????

Kom igen VR, är detta verkligen vad ni vill förmedla till unga tjejer? Att utseende, pojkvänner och kändisar är det viktigaste i livet? Att det är det tjejer främst ska ägna sin tid åt? Varför inte artiklar om jobb, utbildning, tv-serier, vetenskap, litteratur, dataspel osv eller intervjuer med coola tjejer?

Summa summarum: VR duger möjligen till att torka sig i rumpan med, inget annat.